Fortsatt förfall på Stadshotellet och Alfieshuset

Två av Karlstads vackraste och mest tongivande stenhus - Stadshotellet och Alfieshuset (V:a Torggatan, ägt av Albér Fastigheter) är stadda i kraftigt förfall, och vi har via Operation Karlstads hemsida skrivit om detta redan för ett år sedan (även inlagt här på bloggen). Fastighetsägarnas brist på underhåll är tydlig och flera ovarsamma och förfulande ingrepp i fastigheterna har gjorts. Operation Karlstad uppmanar ånyo Stadsbyggnadsnämnden att ta det lagstadgade ansvar de enligt PBL har för att tillse att "byggnadernas byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden inte förvanskas".

Stensättningarna längs älven och kanalen förfaller allt mer

Karlstads vackert stensatta älvstränder är liksom stensättningarna längs kanalen sällsynt påkostade byggnadsverk och tongivande inslag i Karlstads kulturmiljö. Ändå förefaller det, hur märkligt det än kan låta, helt saknas ett program för löpande underhåll av dem. På flera platser är förfallet nu långt gånget, t ex vid södra brofästet på bron mot Sundsta vid Muséet, vid platsen där Mollstugan en gång stod bakom gamla badhuset samt vid östra fästet på dammluckorna vid kanalen i Haga. Varför sker inget underhåll? Och avsätter man överhuvudtaget medel för att möjliggöra ett löpande underhåll? Om inte - vad tror du effekten blir? Operation Karlstad hoppas att Stadsbyggnadsnämnden inser värdet i dessa miljöer och att de snarast låter göra en grundlig dokumentation samt en underhållsplan för dem. Innan det är för sent.

Märkligt virkesval vid renovering av broarna på Borgmästarholmen

Operation Karlstad har i ett medborgarförslag uppmärksammat Karlstad Kommun om behovet av en översyn och renovering av de två sällsamt vackra träbroarna ute vid Borgmästarholmen. Vi betonade i detta förslag bland annat vikten av att använda ett virke av hög kvalitet, likt det som dessa broar en gång byggdes av, dvs kådrik kärnfura. Här om dagen obeserverade vi att arbetet glädjande nog var i full gång. Men istället för att laga bron med samma högklassiga virke den byggts av har man använt tryckimpregnerat, ljust grönfärgat trä! Träet skär sig rejält färgmässigt mot det befintliga virket som har en naturligt gråfärgad patinering. Tryckimpregnerat virke åldras dessutom helt annorlunda än icke tryckimpregnerat virke och lagningarna kommer därför aldrig att smälta in i de befintliga strukturerna. Tryckimpregnerat virke är av erkänt dålig kvalitet, och dessutom fyllt med gifter som gör det direkt olämpligt i vattennära miljöer. På Norska Riksantikvariets hemsida (se Länkar) finns en utmärkt materialguide där man bl a kan läsa följande "Det føles ikke riktig å bruke trykkimpregnert trevirke som erstatning for malment virke (kärnvirke). Trykkimpregnerte materialer er å betrakte som forurensing: billedlig talt når de brukes som erstatning for de gode tradisjonelle materialene, og reelt sett fordi de inneholder tungmetaller og bør behandles som spesialavfall når de en gang må kastes." Vem tyckte att detta virkesval var lämpligt på Borgmästarholmen? Vi på Operation Karlstad applåderar initiativet till renoveringen men efterlyser en större omsorg vid materialvalet i samband med renoveringar.

Olämpligt stenval på Tingvallagatan

På Tingvallagatans östra ände, i backen ned förbi Tingvallagymnasiet, håller man som bäst på och lägger om trottoaren. Detta är ett av stadens bästa kulturstråk om man vill uppleva stenstaden sådan den tedde sig kring det sena 1800- och tidiga 1900-talet. Men istället för att, vilket torde falla sig naturligt, använda natursten med kulturmiljökänsla, använder man en tvåfärgad betongsten med zicksackmönster. Intrycket ser milt sagt mindre lyckat ut. Ännu mer märkligt framstår stenvalet om man läser Karlstad Kommuns ännu inte tryckta Stadsmiljöprogram som sedan en tid legat ute på samråd. I programmet, som faktiskt är förtjänstfullt ambitiöst gjort, poängteras att man vid stensättningsarbeten ska prioritera natursten, i synnerhet vid arbete i kulturmiljöstråken. Så??? Varför valde man då den malplacerade tvåfärgade röda betongstenen? Är det en jämnare yta man är ute efter är vi på Operation Karlstad övertygade om att det finns flera kulturmiljömässigt mer lämpliga naturstensalternativ. Kontakta oss gärna för förslag.

Bristfälligt underhåll i Kvarteret Almen

I Karlstad kulturstråk nummer ett, Älvgatan förbi kvarteret Almén, Karlstads gamla stad, har flera klumpiga ingrepp gjorts i den vackert stensatta trottoaren. Stora gapande hål har helt okänsligt skyfflats igen med hastigt ditslängd svart asfalt. Ofta har kvarvarande kringliggande stenläggning dessutom lämnats närmast huller om buller. Dessutom är flera av de vackra lyktstolparna i gjutjärn i ett erbarmerligt skick. Operation Karlstad hoppas att området, som är ett populärt promenadstråk för flanerande Karlstadbor och dessutom Karlstads i särklass mest besökta av turister, snarast får den tillsyn det rätteligen förtjänar.

Så säger lagen om skydd av kulturmiljöer

Lagarna som talar om vad man får och inte får göra med ett hus eller ett byggnadsverk är faktiskt ganska tydliga. Och de gäller ALLA byggnadsverk, oavsett om de anses ha ett stort kulturhistoriskt värde eller ej. Dessutom finns stora möjligheter för Länsstyrelsen i Värmland och Stadsbyggnadsnämnden i Karlstad att med hjälp av dessa lagar ge ytterligare skydd åt miljöer som de anser är särskilt värda att bevara ur ett kulturhistoriskt perspektiv. Det är denna form av utökat skydd som vi i dagligt tal kallar för K-märkning. En kort förteckning av dessa lagar får du nedan.

Kulturminneslagen (KML)
"Det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda vår kulturmiljö. Ansvaret för detta delas av alla. Såväl enskilda som myndigheter skall visa hänsyn och aktsamhet mot kulturmiljön. Den som planerar eller utför ett arbete skall se till att skador på kulturmiljön såvitt möjligt undviks eller begränsas." Med stöd av KML kan Länsstyrelsen förklara en fastighet som Byggnadsminne och därmed ge den ett utökat skydd.

Plan- och bygglagen (PBL)
I plan- och bygglagen, PBL, finns ett krav att alla ändringar av en byggnad ska utföras varsamt. Kravet på varsamhet gäller all slags bebyggelse och syftar till att behålla egenarten och värdena i den befintliga miljön liksom inre kvaliteter i lägenhetsutformning och inredningar. Kravet avser inte bara kulturhistoriska värden, utan omfattar alla byggnader och deras karaktäristiska drag. För fastigheter som anses särskilt kulturhistoriskt intressanta kan Stadsbyggnadsnämnden skriva in särskilda varsamhetskrav i sin detaljplaner för att ge ett utökat skydd, sk Q/q-märkningar.

3 kap 10 § Ändringar av en byggnad skall utföras varsamt så att byggnadens karaktärsdrag beaktas och dess byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden tas till vara. Lag (1998:805).

3 kap 12 § Byggnader, som är särskilt värdefulla från historisk, kultur- historisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt eller som ingår i ett bebyggelseområde av denna karaktär, får inte förvanskas.

3 kap 13 § Byggnaders yttre skall hållas i vårdat skick. Underhållet skall anpassas till byggnadens värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt samt till omgivningens karaktär.
Byggnader som avses i 12 § skall underhållas så att deras särart bevaras. Lag (1994:852).

3 kap 17 § Tomter skall, oavsett om de har tagits i anspråk för bebyggelse eller inte, hållas i vårdat skick. De skall skötas så att betydande olägenheter för omgivningen och för trafiken inte uppkommer och så att risken för olycksfall begränsas. Byggnadsnämnden kan besluta att plantering skall utföras och att befintlig växtlighet skall bevaras.
Tomter, som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, får inte förvanskas i de avseenden de omfattas av skyddsbestämmelser i en detaljplan eller i områdesbestämmelser.